Lärare som kränker elever

Läser ”Levd demokrati?” av Hedvig Ekerwald och Carl Anders Säfström (2012) och funderar över resultat från en undersökning de refererar till i sin text. Författarna hänvisar till skolverkets rapport (sid.52) ”Attityder i skolan, 2003” som visar siffror på att 3% av eleverna någon gång upplevt sig mobbade av en annan elev och att 5% upplevt sig mobbade av en lärare. Vi diskuterade mycket i gruppen om vad dessa siffror egentligen säger och vad de betyder. Är det verkligen möjligt att fler elever upplever att de är mobbade av en lärare än vad det är elever som känner sig mobbade av en annan elev? Även om 3% och 5% kan låta som låga siffror och rapporten inte är dagsfärsk så är det inte själva mängden som är det väsentliga (självklart ska det råda nolltolerans mot all form av kränkningar i skolan) utan att siffrorna faktiskt berättar för oss att många elever upplever sig kränkta/mobbade av sina lärare.

Vi frågar oss hur är detta möjligt? Handlar det om olika grad av mobbning? Upplever eleverna det som att en tillrättavisning kan vara en kränkning/mobbning medan de tolererar mer från sina jämnåriga innan de upplever sig kränkta/mobbade?

Ekerwald och Säfström refererar också till Barnombudsmannens definition av mobbning som lyder (sid. 52,53) ”utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar som syftar till att bryta ned offret…” Är det detta dessa elever upplever de har blivit utsatta av utav sin lärare är det verkligen skrämmande. Som lärare måste vi också vara ledaren i klassen och föregå med gott exempel. Vi har ett kunskaps- och ett demokratiuppdrag. Vår uppgift är att motverka all form av kränkning i skolan och om vi då som lärare själva kränker våra elever är det något som verkligen är fel….//Fredrik Isenfrost

Demokratisk skola?

Efter att jag läst boken Levd demokrati så fastnade jag för en händelse som återberättas i boken, där det uppstår en konflikt mellan en lärare och en elev. Eleven hade med sig en burk med cola in i matsalen, men på grund av skolans policy så tillät inte läraren detta, vilket eleven ställde sig frågande till. Eleven menade att det inte bara är läraren som ska bestämma, utan att eleverna också ska få vara delaktiga samt ha åsikter och inflytande på regler och bestämmelser i skolan. ”…jag vill att dom skall fatta att det inte bara är dom som bestämmer” (Ekerwald, Säfström, 2012, s.37). För att upprätthålla ordning och reda i matsalen så tillämpar läraren sin auktoritet, istället för att ta sig tid till att verkligen förklara och argumentera för varför bestämmelsen ser ut som den gör. Vidare skulle läraren kunnat ta eleven mer på allvar och faktiskt lyssnat på elevens argument. Denna situation öppnar trots allt upp till ett utmärkt tillfälle för att diskutera de demokratiska värden som samhället vilar på och att faktiskt bjuda in eleverna till en möjlighet att diskutera, argumentera och kanske till och med vara med och påverka sin skolsituation. Man skulle då till exempel kunna bjuda in till en debatt där lärare, elever, vårdnadshavare och kanske till och med en tandläkare får möjligheten att delta samt att framföra sina argument för varför cola borde förbjudas eller tillåtas i matsalen. Genom att ta upp en fråga på detta vis tror jag att det kan vara lättare för eleverna att acceptera de beslut som tas, då de själva har fått sin chans att vara med och påverka beslutet, vilket förhoppningsvis ökar deras förståelse samtidigt som vi kanske kan undvika att liknande konflikter uppstår i framtiden.

Till vardags kan det handla om konflikter som uppstår då elever vill ha med sig godis till fruktstunden eller kanske ha kepsen på sig under lektionstid. Om man som lärare då aldrig vågar gå in i en diskussion med eleverna utan istället väljer att följa reglerna till punkt och pricka, kan man gå miste om värdefulla tankar och funderingar som vi faktiskt vet att barnen har. Vi tappar då även de demokratiska värden som skolan faktiskt ska förmedla. Genom att skärma av sin omgivning så kanske kepsen faktiskt hjälper vissa barn att bibehålla sin koncentration. Kan det vara så att vi som lärare rent av är för principfasta och trångsynta?

/Jennifer

Hej

Jag heter Irina och är 24 år fyllda! Jag kommer ifrån Alingsås men bor nu i Skara tillsammans med min sambo vår 6 månaders bebis, vår hund och våra tre katter. Jag är egentligen utbildad djurskötare och har jobbat som vik på djupark. Efter att viket tog slut fick jag en möjlighet att testa på att jobba i skolan. Det var hur kul som helst så jag bestämde mig helt enkelt för att börja läsa till lärare. Nu hoppas jag på att det sista året går fort så man får komma ut i verkligheten 😄

Hej!!

Hej jag heter Madleen Johannesson och är 33 år. Jag har för ett år sedan flyttat ner till Skåne där jag bor med mina barn. Jag läser till grundskolelärare i åk 4-6 och jag längtar tills jag har läst färdigt då jag hoppas får jobba med detta varje dag.

Hej!

Jag heter Fredrik, är 38 år och bor i Skara med mina fyra barn. Jag har alltid älskat att både lära mig nya saker och att lära ut vad jag kan till andra. I många år jobbade jag inom livsmedelsbranschen som försäljare och transportledare. På sätt o viss har jag i många år vetat att lärare är det jag velat bli. Det är inte lätt att med fyra barn och fast jobb sadla om och ta steget mot en ny karriär. När företaget skulle säga upp personal såg jag min chans och valde att frivilligt sluta och söka in till lärarutbildningen. Efter min första praktik insåg jag att detta var helt rätt. Vad jag sett och upplevt hittills under lärarprogrammet har bara stärkt min tro på att jag valt rätt inriktning i livet. Att få undervisa är verkligen något jag brinner för och jag älskar verkligen att stå framför en klass och känna den gemenskap man kan få med sina elever.

Hej!

Mitt namn är Ulrica Crona och jag är 31 år gammal. Jag bor i Göteborg och läser till grundskolelärare på Karlstads Universitet med inriktning på årskurs 4-6. Att jobba som lärare är det roligaste jobb jag haft och jag ser verkligen fram emot att snart bli klar med utbildningen så man kan sätta igång på riktigt :) 

Hejsan!

Mitt namn är Malin Johansson och till hösten fyller jag 24 år. Jag bor i Laxå, men kommer ursprungligen från det lilla samhället Finnerödja. Älskar att träna, resa och umgås med mina nära och kära. Jag kom på att jag ville bli grundskolelärare när jag vikarierade i skolan, tyckte det var så fantastiskt roligt och visste direkt att det var det jag ville göra.

Hej!

Mitt namn är Jennifer Rosengren och jag är 26 år gammal. Jag kommer ursprungligen från det lilla samhället Degerfors, men bor sedan ett antal år tillbaka tillsammans med min sambo i Karlskoga. Jag studerar till grundskolelärare med inriktning mot årskurs F-3 vid Karlstads universitet, via lärcentrum i Karlskoga. Vid sidan om mina studier tycker jag om att umgås med släkt och vänner samt att ägna mig åt mina intressen, då gärna spenderar en stund vid symaskinen eller besöker en konsert eller föreställning, då pengar och tid finns. Estetiska uttryck som, konst, musik, dans och teater utgör nämligen en viktig del av mitt liv, och jag hoppas även kunna tillämpa dessa uttrycksformer i min framtida undervisning. Jag anser att man genom kreativt skapande stärker lärandet, genom att eleverna då får använda sig av flera sinnen samtidigt samt att detta även bidrar till en mer glädjefull, kreativ, lustfylld och framförallt mer avslappnad lärandemiljö, både för eleverna men även för mig själv som pedagog.

/Jennifer

Hej!

Mitt namn är Josefine Persson och jag är 23 år gammal. Jag är bosatt i ett litet samhälle som heter Gullspång i Västra Götaland. Jag läser till grundskolelärare med inriktning  mot F-3 på Karlstads universitet via Karlskoga lärcentrum. På min fritid tycker jag om att laga mat, umgås med nära och kära samt att jag har en stor passion för att resa och besöka nya platser, gärna tillsammans med min sambo. Som blivande pedagog anser jag att det är otroligt viktigt att ha kul tillsammans i klassrummet, och att jag som pedagog kan skratta med och inte åt barnen, vilket jag tror främjar elevernas lärande.

/ Josefine