tag:blogger.com,1999:blog-54043309181955926502024-03-05T10:13:17.932+01:00Pedagogiska tankarFramtida pedagogers tankar och funderingar kring skolans verksamhetAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/13452669175554363657noreply@blogger.comBlogger19125tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-26139094030163171572015-05-26T18:33:00.000+02:002015-05-26T18:40:05.518+02:00Gestaltning <iframe width="520" height="390" src="https://www.youtube.com/embed/ELlQcl92CNo" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>
Här kommer vår gestaltning från <b>Karlskogagruppen</b>. Vi har valt att göra en liten film som har berört oss alla och vi ville försöka framhäva de starka känslorna som är kopplat till mobbning.<br />
<br />
<b>Kopplingar och inspiration till filmen </b><br />
<br />
Olsson, C. (2015). Nolltolerans mot mobbning borde vara en självklarhet. I H. Reistad, (2015). (red.), <i>Pedagogiska magasinet - Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt (2) (ss. 78,79). </i><br />
<br />
Skolverket, (2014). <i>Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda</i>: <i>Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar</i>. Stockholm: Skolverket.<br />
<br />
Skolverket, (2013). <i>Kränkningar i skolan: Analyser av problem och lösningar</i>. Stockholm: Skolverket.<br />
<br />
Thors, C. (2007). (red.), <i>Utstött - En bok om mobbning</i>. Stockholm: Lärarförbundets förlag.<br />
<br />
<br />
<u>Medverkande:</u><br />
Josefine Persson<br />
Malin Johansson<br />
Nathalie Einmaa<br />
Jennifer Rosengren<br />
Veronica Hjalmarsson
<br />
<br />
Vi vill också tillägna ett stort tack till Erika Jonsson som har bidragit med text, musik och sång till denna film!Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/10038082145408858138noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-42892639320043971812015-05-26T14:03:00.000+02:002015-05-26T14:03:29.884+02:00Tips på en läsvärd bloggVi ville bara tipsa om en bra blogg som är skriven av Anne-Marie Körling. Hon arbetar bland annat som grundskolelärare, författare, krönikör och föreläsare. Hon reser också gärna runt till olika skolor runt om i världen. Hon har även varit med och skrivit fram kursplanerna i svenska, samt att hon är skribent på skolverkets blogg. <br />
<br />
I bloggen drar hon en lysande parallell mellan sin undervisning och ett glas vatten.<br />
<i>" Om jag håller min undervisning som ett glas vatten och inte släpper innehållet så lär sig eleverna så mycket av koncentrationen, därför att läraren agerar stöd för koncentrationen. Men om läraren släpper sitt fokus, alltså släpper glaset med vatten, så faller det i marken och vattnet rinner ut och glaset krossas"</i> (Anne-Marie Körling).<br />
<br />
Här har ni länken till hennes blogg, <a href="http://korlingsord.se/">http://korlingsord.se/</a><br />
<br />
Trevlig läsning! <br />
<br />
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/10038082145408858138noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-27703929104126737742015-05-25T22:02:00.001+02:002015-05-25T22:30:01.750+02:00Vår gestaltning<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dxIkp3nMNTbuD5bpDorMdzVk_yJ06sIlfT6qWVNGqDM1ZAk_dOQfD4v81lLyeaK28xX6P1EDjIrx6_39lOgFQ' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />Ulrica Cronahttp://www.blogger.com/profile/16910990295191302551noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-17556932737067684762015-05-19T10:38:00.002+02:002015-05-19T10:38:59.164+02:00Spegel, spegel på väggen där...Som beskrivs i boken <i>Den vänliga maktutövningens regim</i> (2008) så kan man beskriva dagens skola som en direkt avspegling av dagens samhälle, vilket stämmer ganska bra in på hur skolan faktiskt ser ut idag. Skolan är idag under ständig förändring och som det står i boken <i>Lärande skola bildning</i> (2014) så utökas och förändras verksamhetens innehåll kontinuerligt för att bättre förhålla sig till dagens moderna samhälle, vilket dock kan medföra vissa problem då skolans expandering inte alltid förhåller sig så väl med skolans så redan tajta timplan.<br />
<br />
Redan idag är skolan överbelastad, med så mycket som ska hinnas med, men så oerhört lite tid, och när man då tillför mer än vad som tas bort så är det kanske inte så konstigt att många lärare idag upplever att man helt enkelt inte mäktar med. Självklart är det viktigt att eleverna tar del av kunskaper om till exempel dinosaurer, hur man levde på forntiden eller hur man formar bokstaven A 700 gånger i en skrivbok, men speglar verkligen dessa kunskaper hur dagens moderna samhälle faktiskt ser ut samt vilka kunskaper som behövs för att verka och leva i samhället idag? Om skolan ska fortsätta att spegla dagens moderna samhälle och utvecklas i takt med samhällets utveckling så krävs det också att vi faktiskt ser över vilka kunskaper som vi faktiskt vill att skolan ska förmedla, om vi inte vill utöka skolans verksamhet till en ”dygnet runt verksamhet”.<br />
<br />
Man kan tydligt se att vissa förändringar har skett i skolan där till exempel både den traditionella "skrivstilsboken", men faktiskt även blyertspennan, allt oftare ersätts med en dator. Detta förhåller sig förvisso väl till dagens moderna teknologiska samhälle, men samtidigt så medför dessa förändringar andra problem då vi till exempel idag kan se hur elevernas handstil blir allt mer svårläslig samt hur elevernas handskrivna texter blir allt mer kortare, då de helt enkelt inte orkar skriva långa texter för hand. Eftersom de ekonomiska förutsättningarna kan se väldigt olika ut mellan olika kommuner så kan även detta bidra till ökade klasskillnader, där elever, från kommuner med möjlighet att kunna köpa in fler datorer, får med sig mer tekniska kunskaper än en elev som till största delen har skrivit för hand.<br />
<br />
Ser ni några för- eller nackdelar med denna spegling av samhället, eller ser ni kanske några lösningar på hur skolan kan utformas för att på bästa sätt förhålla sig till, samt spegla, samhällets ständiga utveckling, utan att spegeln krossas i tusen bitar?<br />
<br />
/Malin, Jennifer & Josefine<br />
<div>
<br /></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/13452669175554363657noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-89175790882836804422015-05-11T20:15:00.001+02:002015-05-11T20:15:49.690+02:00Privata värderingar<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
Efter att ha läst i boken Normkritiska perspektiv om Anna
Ankas (från svenska hollywoodfruar) syn på kvinnor och män, där hon anser att
kvinnor ska ägna sig åt tillfredsställa mannen och ta hand om barn och hem
medan mannen ska stå för försörjningen och uppvakta sin fru på ett romantiskt
sätt. Hon är även av åsikten att tex män som byter blöjor på sina egna barn är
något tragiskt. Detta fick mig att spinna vidare på det här med ens egna värderingar.
Jag menar kan man som lärare ha den uppfattningen och fortfarande jobba ut ifrån
lgr 11? Kan man i sitt lärarjag följa lgr 11 och dess värdering men privata
jaget ha ett annat synsätt? <o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
Jag reflekterar vidare över det här med lärarens egna
privata värderingar och hur vi ska möta lärarkollegor med åsikter som går helt
mot skolan värdegrund. Tänk att du sitter i lärarrummet och hör en kollega
uttrycka sig på ett sätt som inte är acceptabelt hur ska vi då reagera? <o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
//Irina <o:p></o:p></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/08934095626485365065noreply@blogger.com14tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-3307793421730333952015-05-04T10:00:00.000+02:002015-05-04T10:00:00.047+02:00"Man" eller "Jag"?<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">När jag läste boken <i>Levd demokrati </i>(2012), så fastnade jag för hur författaren
uppmärksammade hur vi människor använder oss av ordet man, respektive jag, i
olika situationer. Författaren menar att man ofta tenderar att distansera sig
från de mer negativa situationerna genom att använda sig av ordet ”man”
istället för det mer personliga ”jag”. Samtidigt så vill vi gärna använda oss
av det mer personliga ”jaget” i en positiv mening. Jag kan till exempel som
student känna igen mig i hur jag efter en tenta beskriver min prestation som: ”Jag
kände att det gick bra för mig på tentan, men samtidigt kan man tycka att
frågorna var lite väl svårt formulerade, så man fick ju verkligen tänka till”.
Här blir det väldigt tydligt hur ordet ”jag” används i en positiv bemärkelse
medan ordet ”man” används i ett mer negativt sammanhang, där jag undermedvetet
vill skydda mig själv för att inte framstå som ”dum”. Jag tror dock inte att detta är en medveten
handling utan snarare något som jag bara gör och som därmed ”sitter i
ryggmärgen” sedan barnsben. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Samtidigt är det här något som vi pedagoger behöver
vara uppmärksamma på när det kommer till hur barn kan komma att uttrycka sig i
olika situationer. Det kan exempelvis handla om att en elev uttrycker ”Kan det
inte finnas en rastvakt vid gungorna? Man kan tycka att det är lite otäckt att
vara där själv”. Kan detta handla om att eleven försöker dölja sin egen rädsla
för att gå till gungorna, genom att istället tala om rädslan i allmänhet, eller
är detta endast ett omedvetet sätt att uttrycka sig på, från elevens sida?
Oavsett vilket så behöver vi som pedagoger nog vara uppmärksamma då en elev
använder ordet ”man”, då det kan ligga så mycket mer under ytan som kan behöva
synliggöras och kanske till och med utredas. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Detta är något som jag inte direkt har reflekterat
över tidigare, därför blev det nästan som en ”aha” upplevelse när jag läste
boken då jag tyckte att det stämde in så bra. Det kanske inte direkt är något
som jag personligen känner igen från verksamheten, men som nämndes tidigare så
känner jag absolut igen mig själv i hur jag brukar uttrycka mig i olika
situationer. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Är detta något som ni känner igen er i, eller som ni
har stött på tidigare i er verksamhet? Har ni i så fall några tankar och
funderingar kring hur man kan synliggöra och uppmärksamma detta? <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">/Malin</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
Malin Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/16158968440067257876noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-71349128692878970202015-04-29T15:23:00.000+02:002015-04-29T15:35:55.015+02:00#Tillsammansmotmobbning!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwZ040JuOiE4miuttbVy_gVu0xmtxt0vXtS5Um9HmDcZ2rfc1enYNVXEzyuBp74jLoCjW3pQTwVNHR1nZZylUpk-pRQKh7cxds_JnUC1PE8e44GDNfNR1zhEC19xycSx2bj3qvqoS9anU/s1600/1002539_966462053388493_2921299733326487476_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwZ040JuOiE4miuttbVy_gVu0xmtxt0vXtS5Um9HmDcZ2rfc1enYNVXEzyuBp74jLoCjW3pQTwVNHR1nZZylUpk-pRQKh7cxds_JnUC1PE8e44GDNfNR1zhEC19xycSx2bj3qvqoS9anU/s400/1002539_966462053388493_2921299733326487476_n.jpg" /></a></div>
Vi kände bara att vi ville dela med oss av denna bild som organisationen friends har publicerat. Vi tycker att den stämmer så himla bra in på verkligheten, och att det är något som vi pedagoger verkligen behöver arbeta aktivt med!
#Tillsammansmotmobbning!
<a href="https://www.facebook.com/StiftelsenFriends?fref=photo">https://www.facebook.com/StiftelsenFriends?fref=photo</a>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/13452669175554363657noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-46769713981086856132015-04-29T11:15:00.000+02:002015-04-29T11:15:00.640+02:00Ett extra år i skolan kanske? Jag läste i Lärarnas tidning som kom i veckan, där var en artikel om hur de i Danmark ger eleverna en valfri chans att gå ett extra år i skolan. Detta år ser inte ut som ett vanligt skolår, det handlar om att eleverna får flytta och bo på ett internat och här får de möjlighet att läsa ämnen som de har svårt för och kanske behöver lite mer övning i innan de går vidare till högre studier. Den pedagogiska tanken med skolan är "<i>att ta till vara elevernas olika inlärningsstilar och att hela tiden försöka använda elevernas styrkor för att komma vidare</i>" där fokus ligger på gemenskapen mellan eleverna och deras personliga utveckling. Men det är inte bara ett år för de som behöver hjälp, utan detta år kan vem som helst ta och det finns möjlighet att välja egna ämnen som man vill fördjupa sig i eller pröva på utöver de obligatoriska ämnena som är danska, engelska och matematik. Förutom att eleverna får mer ämneskunskaper så är det också en övning för det framtida vuxenlivet, de flyttar hemifrån och måste klara sig själva på ett helt annat sätt.<br />
<br />
Jag blev väldigt intresserad av detta när jag läste om det och tänkte att vi kanske kunde ha något liknande i Sverige? I Danmark riktar sig detta extra skolåret till elever mellan 14-18 år men skulle man inte kunna göra något liknande för yngre åldrar? Inte så stort att de måste flytta hemifrån men jag tänker på alla de elever som kämpar sig igenom skolan och aldrig riktigt känner sig redo för det nästa skolåret, finns det inget liknande man skulle kunna göra för dessa? Jag ser självklart problematiken med att vissa elever skulle gå ett extra år i skolan, några elever skulle kanske skämmas och känna sig dumma. Men i Danmark verkar det som att de har lyckats göra detta utan någon "dålig" stämpel, eftersom alla kan göra det och man har möjlighet till att välja ämnen man är intresserad av bara för att fördjupa sig och lära sig mer. Som sagt, självklar finns det negativa aspekter av ett extra skolår men jag tror att vissa elever skulle vilja göra det för att de kan bli bättre på det de redan kan, och vissa elever skulle vilja göra det för att få en extra chans att lära sig mer inom de ämne de har svårt för.<br />
<br />
Vad tror ni?<br />
<br />
<br />Ulrica Cronahttp://www.blogger.com/profile/16910990295191302551noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-15251435429093492692015-04-20T11:53:00.000+02:002015-04-20T11:53:05.125+02:00Vem är "normal"? <div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Hur skulle vår värld se ut om alla människor såg
likadana ut samt talade och agerade på exakt samma sätt? Ovanifrån skulle vi då
förmodligen se ut som förprogrammerade robotar som tog oss igenom livet här på
jorden utan varken syfte, mål eller mening. Vad jag menar är så klart inte att
det är fel att vara lik någon annan, utan att det snarare är viktigt att skapa
sin egen identitet, för att därigenom skapa sin egen mening med livet och leva
sitt <i>eget </i>liv istället för någon
annans. Det är trots allt olikheterna som gör oss till vackra och unika
individer, så varför strävar då människan efter att frångå dessa olikheter för
att bättre passa in i samhällets normer, och därigenom anses vara ”normal”? <br />
<br />
I boken <i>Lyssnandes pedagogik </i>(2006), arbetar
pedagogerna med ett projekt som heter <i>Lika-Olika
</i>där de arbetar med att bättre förstå barnens tankar kring olikheter och hur
man kan använda dessa olikheter som en tillgång i lärandet. Barnen fick i
uppgift att fundera över hur det skulle se ut om alla var likadana och barnen
hade många spännande tankar och funderingar kring detta. Man skulle kunna
sammanfatta barnens tankar och funderingar med att det nog skulle bli ganska
tråkigt om alla såg likadana ut och om alla gjorde samma saker samtidigt. Kan
det vara så att barn har en annan syn på olikheter än vad många vuxna kanske har,
då vi många gånger snarare uppvisar en rädsla för att avvika från normen och
det ”normala” istället för att se det som en tillgång? Vidare fick barnen
samtala om varandras olikheter där de fick lyfta fram varandras kunskaper och
kompetenser för att se sina olikheter som en tillgång, då alla är bra på olika
saker. Detta ser jag som ett väldigt bra sätt att vidga elevernas syn på vad som
är ”normalt”, eller brädda ”normens öga” som tas upp i boken <i>Normkritiska perspektiv</i> (2012), där de
jämför människans syn på normalitet med en storm. I centrum av stormen, även
kallat ”ögat”, är det alltid som lugnast och ju längre ut från centrum man
kommer desto blåsigare och stormigare blir det. Samma sak gäller hur vi ser på
vad som är normalt och vad som avviker från normen, eftersom ju mer man avviker
från det ”normala” desto mer ”stormigt” blir det runt individen. Dessutom utgår
denna storm från stormens centrum, det vill säga ögat, vilket även stämmer
ganska bra in på hur vi i dagens samhälle faktiskt ser på olikheter och hur vi behandlar
människor därefter. Som det står i boken måste vi som pedagoger försöka utvidga
ögat för att därigenom skapa en ökad förståelse och acceptans för våra
olikheter, där gränserna mellan vad som är normalt och avvikande suddas ut. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Har ni några tankar kring hur man kan arbeta som
pedagog för att utvidga ”normens öga” och därigenom sudda ut dessa gränser? <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">/ Josefine </span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/10038082145408858138noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-54533636825003649452015-04-13T20:47:00.000+02:002015-04-13T20:50:37.579+02:00Lärare som kränker elever<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt; text-align: justify;">
Läser ”Levd demokrati?” av Hedvig
Ekerwald och Carl Anders Säfström (2012) och funderar över resultat från en
undersökning de refererar till i sin text. Författarna hänvisar till
skolverkets rapport (sid.52) ”Attityder i skolan, 2003” som visar siffror på
att 3% av eleverna någon gång upplevt sig mobbade av en annan elev och att 5%
upplevt sig mobbade av en lärare. Vi diskuterade mycket i gruppen om vad dessa
siffror egentligen säger och vad de betyder. Är det verkligen möjligt att fler
elever upplever att de är mobbade av en lärare än vad det är elever som känner
sig mobbade av en annan elev? Även om 3% och 5% kan låta som låga siffror och
rapporten inte är dagsfärsk så är det inte själva mängden som är det väsentliga
(självklart ska det råda nolltolerans mot all form av kränkningar i skolan)
utan att siffrorna faktiskt berättar för oss att många elever upplever sig
kränkta/mobbade av sina lärare. <o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt; text-align: justify;">
Vi frågar oss hur är detta
möjligt? Handlar det om olika grad av mobbning? Upplever eleverna det som att
en tillrättavisning kan vara en kränkning/mobbning medan de tolererar mer från
sina jämnåriga innan de upplever sig kränkta/mobbade? <o:p></o:p></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt; text-align: justify;">
Ekerwald och Säfström refererar
också till Barnombudsmannens definition av mobbning som lyder (sid. 52,53)
”<em>utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska
negativa handlingar som syftar till att bryta ned offret…”</em> Är det detta dessa
elever upplever de har blivit utsatta av utav sin lärare är det verkligen
skrämmande. Som lärare måste vi också vara ledaren i klassen och föregå med
gott exempel. Vi har ett kunskaps- och ett demokratiuppdrag. Vår uppgift är att
motverka all form av kränkning i skolan och om vi då som lärare själva kränker
våra elever är det något som verkligen är fel….//Fredrik Isenfrost<o:p></o:p></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/09784498071144551413noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-40732924397883117842015-04-07T18:20:00.000+02:002015-04-07T18:20:00.755+02:00Demokratisk skola?<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">
Efter att jag läst boken <i>Levd
demokrati </i>så fastnade jag för en händelse som återberättas i boken, där det
uppstår en konflikt mellan en lärare och en elev. Eleven hade med sig en burk
med cola in i matsalen, men på grund av skolans policy så tillät inte läraren
detta, vilket eleven ställde sig frågande till. Eleven menade att det inte bara
är läraren som ska bestämma, utan att eleverna också ska få vara delaktiga samt
ha åsikter och inflytande på regler och bestämmelser i skolan. <i>”…jag vill
att dom skall fatta att det inte bara är dom som bestämmer” </i>(Ekerwald,
Säfström, 2012, s.37). För att upprätthålla ordning och reda i matsalen så
tillämpar läraren sin auktoritet, istället för att ta sig tid till att
verkligen förklara och argumentera för varför bestämmelsen ser ut som den gör.
Vidare skulle läraren kunnat ta eleven mer på allvar och faktiskt lyssnat på
elevens argument. Denna situation öppnar trots allt upp till ett utmärkt
tillfälle för att diskutera de demokratiska värden som samhället vilar på och
att faktiskt bjuda in eleverna till en möjlighet att diskutera, argumentera och
kanske till och med vara med och påverka sin skolsituation. Man skulle då till
exempel kunna bjuda in till en debatt där lärare, elever, vårdnadshavare och
kanske till och med en tandläkare får möjligheten att delta samt att framföra
sina argument för varför cola borde förbjudas eller tillåtas i matsalen. Genom
att ta upp en fråga på detta vis tror jag att det kan vara lättare för eleverna
att acceptera de beslut som tas, då de själva har fått sin chans att vara med
och påverka beslutet, vilket förhoppningsvis ökar deras förståelse samtidigt
som vi kanske kan undvika att liknande konflikter uppstår i framtiden. <o:p></o:p></span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">
<u1:p></u1:p>
<br />
Till vardags kan det handla om
konflikter som uppstår då elever vill ha med sig godis till fruktstunden eller
kanske ha kepsen på sig under lektionstid. Om man som lärare då aldrig vågar gå
in i en diskussion med eleverna utan istället väljer att följa reglerna till
punkt och pricka, kan man gå miste om värdefulla tankar och funderingar som vi
faktiskt vet att barnen har. Vi tappar då även de demokratiska värden som
skolan faktiskt ska förmedla. Genom att skärma av sin omgivning så kanske
kepsen faktiskt hjälper vissa barn att bibehålla sin koncentration. Kan det
vara så att vi som lärare rent av är för principfasta och trångsynta?<o:p></o:p><br />
<u1:p></u1:p>
<br />
</span><br />
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Calibri;">/Jennifer<o:p></o:p></span></span></div>
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;">
</span></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/13452669175554363657noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-22089997438998973572015-04-07T11:38:00.002+02:002015-04-07T11:38:31.736+02:00HejJag heter Irina och är 24 år fyllda! Jag kommer ifrån Alingsås men bor nu i Skara tillsammans med min sambo vår 6 månaders bebis, vår hund och våra tre katter. Jag är egentligen utbildad djurskötare och har jobbat som vik på djupark. Efter att viket tog slut fick jag en möjlighet att testa på att jobba i skolan. Det var hur kul som helst så jag bestämde mig helt enkelt för att börja läsa till lärare. Nu hoppas jag på att det sista året går fort så man får komma ut i verkligheten 😄Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/08934095626485365065noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-79047124292844962422015-04-07T10:10:00.002+02:002015-04-07T10:10:18.979+02:00Hej!!Hej jag heter Madleen Johannesson och är 33 år. Jag har för ett år sedan flyttat ner till Skåne där jag bor med mina barn. Jag läser till grundskolelärare i åk 4-6 och jag längtar tills jag har läst färdigt då jag hoppas får jobba med detta varje dag. Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/13039742522697283810noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-6383415929218632572015-04-06T15:02:00.001+02:002015-04-06T15:02:00.500+02:00Hej!Jag heter Fredrik, är 38 år och bor i Skara med mina fyra barn. Jag har alltid älskat att både lära mig nya saker och att lära ut vad jag kan till andra. I många år jobbade jag inom livsmedelsbranschen som försäljare och transportledare. På sätt o viss har jag i många år vetat att lärare är det jag velat bli. Det är inte lätt att med fyra barn och fast jobb sadla om och ta steget mot en ny karriär. När företaget skulle säga upp personal såg jag min chans och valde att frivilligt sluta och söka in till lärarutbildningen. Efter min första praktik insåg jag att detta var helt rätt. Vad jag sett och upplevt hittills under lärarprogrammet har bara stärkt min tro på att jag valt rätt inriktning i livet. Att få undervisa är verkligen något jag brinner för och jag älskar verkligen att stå framför en klass och känna den gemenskap man kan få med sina elever.<br />
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/09784498071144551413noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-14640511570496659932015-04-04T14:28:00.000+02:002015-04-04T14:28:02.352+02:00Hej!<span style="background-color: white;"><span style="color: #63502b; font-family: Georgia, Utopia, Palatino Linotype, Palatino, serif;"><span style="line-height: 22px;">Mitt namn är Ulrica Crona och jag är 31 år gammal. Jag bor i Göteborg och läser till grundskolelärare på Karlstads Universitet med inriktning på årskurs 4-6. Att jobba som lärare är det roligaste jobb jag haft och jag ser verkligen fram emot att snart bli klar med utbildningen så man kan sätta igång på riktigt :) </span></span></span><div>
<span style="background-color: white; color: #63502b; font-family: Georgia, Utopia, 'Palatino Linotype', Palatino, serif; font-size: 16px; line-height: 22px;"><br /></span></div>
<div>
<br /></div>
Ulrica Cronahttp://www.blogger.com/profile/16910990295191302551noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-74202203454725651142015-04-02T19:47:00.001+02:002015-04-02T19:47:51.278+02:00Hejsan!Mitt namn är Malin Johansson och till hösten fyller jag 24 år. Jag bor i Laxå, men kommer ursprungligen från det lilla samhället Finnerödja. Älskar att träna, resa och umgås med mina nära och kära. Jag kom på att jag ville bli grundskolelärare när jag vikarierade i skolan, tyckte det var så fantastiskt roligt och visste direkt att det var det jag ville göra.Malin Johanssonhttp://www.blogger.com/profile/16158968440067257876noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-66316326224199605812015-04-02T12:44:00.002+02:002015-04-02T12:45:02.026+02:00Hej!Mitt namn är Jennifer Rosengren och jag är 26 år gammal. Jag kommer ursprungligen från det lilla samhället Degerfors, men bor sedan ett antal år tillbaka tillsammans med min sambo i Karlskoga. Jag studerar till grundskolelärare med inriktning mot årskurs F-3 vid Karlstads universitet, via lärcentrum i Karlskoga. Vid sidan om mina studier tycker jag om att umgås med släkt och vänner samt att ägna mig åt mina intressen, då gärna spenderar en stund vid symaskinen eller besöker en konsert eller föreställning, då pengar och tid finns. Estetiska uttryck som, konst, musik, dans och teater utgör nämligen en viktig del av mitt liv, och jag hoppas även kunna tillämpa dessa uttrycksformer i min framtida undervisning. Jag anser att man genom kreativt skapande stärker lärandet, genom att eleverna då får använda sig av flera sinnen samtidigt samt att detta även bidrar till en mer glädjefull, kreativ, lustfylld och framförallt mer avslappnad lärandemiljö, både för eleverna men även för mig själv som pedagog.<br />
<br />
/JenniferAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/13452669175554363657noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-57221659738387437742015-04-02T11:38:00.000+02:002015-04-02T11:38:15.640+02:00Hej!Mitt namn är Josefine Persson och jag är 23 år gammal. Jag är bosatt i ett litet samhälle som heter Gullspång i Västra Götaland. Jag läser till grundskolelärare med inriktning mot F-3 på Karlstads universitet via Karlskoga lärcentrum. På min fritid tycker jag om att laga mat, umgås med nära och kära samt att jag har en stor passion för att resa och besöka nya platser, gärna tillsammans med min sambo. Som blivande pedagog anser jag att det är otroligt viktigt att ha kul tillsammans i klassrummet, och att jag som pedagog kan skratta med och inte åt barnen, vilket jag tror främjar elevernas lärande.<br />
<br />
/ JosefineAnonymoushttp://www.blogger.com/profile/10038082145408858138noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5404330918195592650.post-55468135063028917452015-04-02T10:47:00.002+02:002015-04-02T10:56:29.169+02:00Välkomna!<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Som verksam lärare i dagens moderna samhälle möts man ständigt av nya utmaningar. Vårt uppdrag stannar inte innanför klassrummets fyra väggar, utan det innefattar även att förmedla de demokratiska värden och kunskaper som krävs, för att verka och leva i dagens moderna samhälle som framtida demokratiska medborgare.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Vi som driver den här bloggen är sju lärarstudenter, vid Karlstads universitet, med olika inriktningar mot antingen årskurs F-3 eller 4-6. I den här bloggen kommer vi tillsammans att behandla frågor, tankar och
funderingar som berör det dagliga arbetet i skolans verksamhet. Ett arbete som inte bara
berör lärare, elever och vårdnadshavare, utan även hela vårt samhälle.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">Vi kommer att inleda med att presentera oss själva för att du som läsare ska få en närmare inblick i vilka vi faktiskt är. Vi ser även fram emot att ta del av era tankar och funderingar, för att därigenom utvecklas i våra roller som framtida verksamma pedagoger.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: inherit;">/ Irina, Fredrik, Madleen, Ulrica, Josefine, Jennifer & Malin</span></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/13452669175554363657noreply@blogger.com0